Här finns information om olika däcktyper, lagar och rekommendationer mm
Vilken typ av däck som du behöver beror på, vad som är bäst för din bil och dina körvanor!
Det finns stora skillnader på däck! Vilken däck du bör välja beror på var du bor, vilka körvanor du har och hur du använder bilen. För att hitta rätt däck, bör du med andra ord, först tänka igenom dina behov. Det handlar om din och dina medtrafikanters säkerhet, fordonets egenskaper och komfort.
En generell regel är att dyra däck oftast är säkrare än billiga. Det finns goda skäl till varför vissa däck är dyrare än andra – de är ett resultat av omfattande forskning, utveckling och testning.
Länkar till externa webbplatser: (öppnas i nytt fönster)
STRO – The Scandinavian Tire & Rim Organization
Sommardäck och Vinterdäck
Hur vet jag vilket däck som passar mitt fordon?
Om ni inte vet vilka däck som passar ert fordon är lättast att läsa av storleken på era nuvarande däck. Om ni behöver däck med en större lastkapacitet (tex. till en skåpbil eller ett lastfordon) kontrollera alltid i registreringsbeviset vad som gäller.
För att få en uppfattning om vilka dimensioner som är möjliga att använda på fordonet, använd gärna vårt Reg.nr sök i webshopen. Dessa uppgifter skall alltid kontrolleras mot de som fysiskt används på bilen och anges i registreringsbeviset.
Vi ansvarar inte för att de däckstorlekar som visas i guiden stämmer överens med uppgifterna i bilens registreringsbevis.
Bilar med nationellt godkännande (De flesta före 1998)
Sommardäck skall vara dimensionerade för minst 180 km/t (Rf minst 170 km/t)
Vinterdäck skall vara dimensionerade för minst 160 km/h
Däck skall vara dimensionerade för minst den axelbelastning de har att bära då fordonet är lastat till totalvikt
Däck skall uppfylla krav på märkning (E eller e) och på belastningsförmåga som anges i direktiv 92/23/EC
Bilar med helfordonsgodkännande enligt direktiv 70/156/EEG
Bilens däck skall vara dimensionerade för bilens maximala hastighet.
Vinterdäck skall vara dimensionerade för minst 160 km/t (Q)
Däck skall uppfylla krav märkning (E eller e) och på belastningsförmåga som anges i direktiv 92/23/EEC
Vad får man göra?
Man får byta hjul och däck på personbil, släpvagn med en totalvikt av högst 3 500 kg eller på motorcykel under förutsättning att:
– hjul och däck har fritt utrymme vid fjädringsrörelser
– hjul och däck täcks av fordonets ursprungliga stänkskydd (stänkskärm).
– hjul och däck går fritt vid fulla manöverrörelser (gäller för personbil och motorcykel).
– hastighetsmätaren uppfyller föreskrivna krav.
Får man byta hur som helst?
Vad som sägs tidigare gäller inte om ändringen:
– är utförd på ett sådant sätt att det kan antas att fordonet inte uppfyller föreskrivna krav på beskaffenhet och utrustning
– medför att fordonets registrerade uppgifter skall ändras
– påverkar fordonets beskattningsförhållande inverkar i förekommande fall påtagligt negativt* på ett standardfordons ursprungliga egenskaper
* Kan vara att bilen spårar, har dålig riktningsstabilitet, felaktig styrgeometri, eller kan antas få egenskaper som skiljer sig väsentligt från originalbilen. — Kan äv en komma ifråga om de nya hjulen påverkar bromsförmågan negativt eller gör bilen känsligare för vattenplaning.
Tolkning?
Hur skall man förstå reglerna för utbyte av däck?
Vägverket, Polisen och Bilprovningen är ännu inte helt överens om detta. Tillsvidare gäller nedanstående.
Alla ändringar från originalutförandet, t.ex.:
- godkända däckdimensioner (finns i helfordonsgodkännandet)
- fälgens inpressningsdjup eller storlek
- ursprunglig belastningskod eller hastighetskod kan riskera att bilens köregenskaper skiljer sig påtagligt negativt jämfört med standardfordonet och det är därmed olagligt.
Alla ändringar måste göras med omdöme och förnuft.
Fordonsägaren är alltid ansvarig för att bilen uppfyller gällande regler
Vill du vara helt säker på att ditt byte är lagligt så kontakta biltillverkaren.
Däckmärkning från EU
Den nya däckmärkningen för personbilar och lätta lastbilar – enligt EU-direktiv nr. 1222/2009 – träder i kraft den 1 november 2012.
Denna nya bestämmelse kommer att ge konsumenterna mycket bättre information om däcksäkerhet (på vått underlag) och däckets miljöpåverkan (rullmotstånd och ljud utanför bilen).
De symboler som används för märkningen kanske du redan känner igen eftersom de även används för hushållsapparater och sedan en tid tillbaka även för nya bilar – men vilka är fördelarna för konsumenten?
Så uttyder du märkningen bränsleförbrukning
Till vänster på däckmärkningen hittar vi en energieffektivitetsgradering som visar däckets inverkan på bränsleförbrukningen och CO2-utsläppen.
Däcken svarar för ca 20 % av bilens bränsleförbrukning, främst beroende på sitt rullmotstånd. En sänkning av rullmotståndet kan därför förbättra energieffektiviteten för vägtransporterna avsevärt och på så sätt sänka CO2-utsläppen. Det är faktiskt så att det är däckets rullmotstånd, mätt i en maskin, som bestämmer dess energieffektivitetsklassificering.
Vad är skillnaden mellan däck i klass A resp. G?
- Skillnaden i rullmotstånd är avsevärd och avspeglar den tekniska utvecklingen sedd över flera generationer av däck.
- Skillnaden i bränsleförbrukning för en bil med däck av klass A jämfört med klass G är ca. 0,5 liter per 100 km.
- Ca 80 liter bränsle sparas per år (vid en körsträcka om 15.000 km/år)
- Besparingar på mer än 900 kronor per år för en bensindriven bil (vid ett bensinpris på 11,71/ l)
- Det här är inte bara en betydande besparing för konsumenten, utan innebär också stora fördelar för miljön genom att CO2-utsläppen sänks med 12 g/km
Inbromsning på vått underlag
Till vänster på däckmärkningen hittar vi en skala som visar däckets prestanda vid inbromsning på vått underlag. Mätningarna utförs på ett fordon i enlighet med betingelserna i EU-direktivet (hastighet, underlagets karaktär, vattendjup, temperatur…)
Klassificeringen görs genom att prestandan för det testade däcket jämförs med ett referensdäck.
Vad är skillnaden mellan däck i klass A resp. F? (för denna prestanda, som har med säkerheten att göra, kommer klass G inte att användas)
Skillnaden i bromssträcka på vått underlag mellan en bil med klass A resp. klass F-däck är över 10 meter.
Ljud utvändigt
Trafikbuller är en stor källa till irritation. På den nedre delen av däckmärkningen ser vi vilken ljudnivå däcket ger ifrån sig utanför bilen (alltså inte det däckbrus som föraren hör i kupén) mätt i decibel
Miniminivåer
Denna europeiska bestämmelse syftar till övergripande förbättringar på marknaden när det gäller ovanstående 3 faktorer. Som en ytterligare åtgärd för att förbättra däckprestandan kommer det fr.o.m. den 1/11 2012 inte längre vara möjligt för tillverkarna att homologera nya däck av klass G betr. rullmotstånd eller klass F betr. inbromsning på vått underlag, och fr.o.m. den 1/11 2014 får däck av denna typ inte längre säljas. (På motsvarande sätt kommer ljudnivågränserna att skärpas, men de undre gränserna kommer inte att gälla alla däck förrän i november 2016).
Andra kommunikationsverktyg
För däck till personbilar, lätta transportbilar och tunga lastbilar kommer informationen om klassificeringen att presenteras på ett standardiserat sätt i tillverkarens reklam och tekniska dokumentation liksom på Internet.
Samma information måste också finnas angiven på (eller bifogad till) återförsäljarens faktura för däcken till kunden. Kunderna kommer att ha möjlighet att förbättra sina kunskaper om produkterna och att jämföra dem enligt dessa kriterier.
Minst 3 mm rekommenderas
När däckens mönsterdjup minskar försämras också däckens förmåga att tränga undan vatten. Därför ökar risken för vattenplaning när däcken slits. Under 3 mm mönsterdjup minskar greppet snabbt vid vått väglag, för varje avsliten tiondels millimeter. Om dina däck börjar bli slitna, ta det extra försiktigt när det är vått på vägen.
Man kan kolla mönsterdjupet med en femkrona. Avståndet mellan kanten på myntet och överdelen på siffran fem är 3 mm. Om du sticker ner myntet i däckmönstret och hela siffran fem syns är mönsterdjupet alltså mindre än 3 mm.
Särskilt framtaget för vinterkörning
Vinterdäck definieras enligt Transportstyrelsen som ”däck särskilt framtaget för vinterkörning och som är märkt M+S, M.S., M&S, M-S, MS eller ’Mud and Snow’”.
S.k. året-runt-däck räknas inte som vinterdäck
Så kallade året-runt-däck har egenskaper som utgör en kompromiss mellan kraven sommar- och vintertid och även om de är märkta M+S betraktas de av myndigheterna inte som vinterdäck.
Se upp med grovmönstrade terrängdäck
Importerade jeepar, skåpbilar, minivans, 4×4-fordon etc, har ofta originalmonterade däck som är grovmönstrade och M+S-märkta, men de är varken framtagna eller lämpliga för vinterkörning. Dessa däck har ett mönster som är anpassat för terrängkörning, men de har inte en gummiblandning som är lämplig att köra med på svenska vintervägar. Dessa däck är inte tillåtna när krav på vinterdäck gäller.
Vinterdäck till personbilar – lista på godkända
STRO:s lista på godkända vinterdäck till personbilar täcker merparten av de vinterdäck som finns på den svenska marknaden.
Vinterdäck till tunga fordon – listor på godkända
Föreskrifterna TSFS 2009:19 och VVFS 2003:22 och dess ändringar i TFSF 2012:131 och TSFS 2012:132 anger bland annat kraven på vinterdäck på tunga fordons drivaxlar och dess definition:
1. Vinterdäck definieras som däck särskilt framtaget för vinterkörning och som är märkt M+S, M.S., M&S, M-S, MS eller ’Mud and Snow’.
2. Grovmönstrade däck med vintermönster som är märkta med M+S eller däck märkta med symbolen alptopp/snöflinga (3PMSF) bör betraktas som vinterdäck. (Se bild på märkningen på nästa sida.)
När det gäller regummerade däck till tunga fordon är det slitbanans mönster som avgör. En slitbana med ett vinter-mönster (och märkt M+S i kanten på slitbanan) på en sommarstomme betraktas som ett vinterdäck. En sommarslitbana på en vinterstomme är däremot inte ett vinterdäck.
STRO har tagit fram listor på drivdäck vinter för fordon över 3500 kg.
Dubbat eller dubbfritt för nordiska eller mellaneuropeiska förhållanden
Vinterdäck kan vara dubbade eller dubbfria.
Dubbfria vinterdäck kan vara anpassade efter nordiska eller mellaneuropeiska förhållanden. I tabellen beskrivs skillnader mellan de olika typerna av vinterdäck. Tabellen jämför däck av likvärdig kvalitet.
Dubbdäck har vanligtvis bättre grepp än dubbfria vinterdäck på isiga vägar. Dubbarna bidrar också till att skapa en skrovlig yta, så att dubbfria vinterdäck kan få bättre grepp.
Dubbfria vinterdäck för nordiska förhållanden har egenskaper jämförbara med dubbade vinterdäck vid vinterväglag, utom på is. På våta och torra vintervägar är dubbfria vinterdäck för mellaneuropeiska förhållanden bättre. Dubbfria vinterdäck för nordiska förhållanden har mjukare gummiblandning och mer sajpningar, jämfört med de för mellaneuropeiska förhållanden.
Sommardäck är aldrig ett alternativ till dubbfria vinterdäck. Gummiblandningen i sommardäck är anpassad efter sommarförhållanden, vilket gör att sommardäcken blir för hårda när det är kallt. Omvänt fungerar dubbfria vinterdäck dåligt på sommaren.
Dubbdäck tillåtna 1 oktober–15 april
Det är tillåtet att köra på dubbdäck från den 1 oktober till och med den 15 april samt annan tid om det är vinterväglag eller risk för vinterväglag.
Dubbfria vinterdäck bör vara bytta till sommardäck senast 30 april
Dubbfria vinterdäck bör vara bytta till sommardäck senast den 30 april, om det inte är vinterväglag eller risk för vinterväglag, även om detta inte är ett lagkrav. Vinterdäck har mönster och gummiblandning som är anpassade för att fungera när det är kallt och vinterväglag. På sommaren ger dubbfria vinterdäck sämre grepp, längre bromssträcka och försämrad stabilitet vid en undanmanöver.
En undersökning från VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, visar att dubbfria vinterdäck på sommarvägen förlänger bromssträckan med upp till 20 procent. VTI testade fem odubbade vinterdäck och fem sommardäck från etablerade tillverkare. I 80 kilometer i timman var bromssträckan med vinterdäck i snitt 20 procent längre på våt asfalt och 13 procent längre på torr asfalt än med sommardäcken.
Definition enligt regelverket
Det är Polisen som avgör om det är vinterväglag. I föreskrifterna står att ”vinterväglag bör anses råda när det finns snö, is, snömodd eller frost på någon del av vägen”.
+5°C bra tumregel
En bra tumregel är att låta montera vinterdäcken när temperaturen går under +5°C. Gummiblandningen i däcken är anpassad efter temperaturen. Sommardäcken blir för hårda när det är kallt. Vinterdäcken bör därför sitta på när temperaturen kryper under +5°C. Då sitter också vinterdäcken på bilen när den första förrädiska halkan kommer.
VINTERDÄCK PÅ SLÄPFORDON:
Under perioden 1 december till 31 mars gäller följande:
VINTERVÄGLAG
Tillåtna däckkombinationer för personbil och släp.
Om bilen har dubbade däck skall släpet ha dubbade däck
Om bilen har odubbade däck skall släpet ha odubbade eller dubbade däck
SOMMARVÄGLAG (Vintertid)
Tillåtna däckkombinationer för personbil och släp.
Om bilen har dubbade däck kan släpet ha odubbade, dubbade eller sommardäck
Om bilen har odubbade däck kan släpet ha odubbade, dubbade eller sommardäck
Om bilen har sommardäck kan släpet ha odubbade, dubbade eller sommardäck
OBSERVERA!
De undantag från kravet på vinterdäck vid vinterväglag som finns för fordon med 10”-däck eller mindre gäller inte om bilen har dubbdäck.
.
Minst 3 mm på lätta fordon – och helt minst 5 mm
Krav på minst 3 mm mönsterdjup gäller vid vinterväglag för personbil klass I (d.v.s. vanliga personbilar), personbil klass II (husbil) med en totalvikt av högst 3,5 ton, lätt lastbil, lätt buss samt släpvagn som dras av dessa fordon under perioden 1 december–31 mars. Kravet på minst 3 mm mönsterdjup gäller även fordon som undantas från kravet på vinterdäck (t ex bilar äldre än 30 år).
Ur trafiksäkerhetssynpunkt rekommenderas att lätta fordon har minst 5 mm mönsterdjup vid vinterväglag.
Minst 5 mm på tunga fordon
Tung lastbil, tung buss och personbil klass II (husbil) med en totalvikt över 3,5 ton måste ha minst 5 millimeter mönsterdjup när krav på vinterdäck gäller. Detta gäller samtliga däck på fordonet, men inte för tillkopplade släpfordon.